Vi är en partipolitisk obunden förening, men det innebär inte att vi inte kan kommentera de politiska partierna när det gör något som vi tycker är bra eller dåligt. I det här fallet kommenterar vi något som vi tycker är i positiv riktning, men det innebär inte att vi på något vis tar någon politisk ställning.
Den 19 september fanns det en debattartikel i Aftonbladet som fångade mitt intresse. Det var Jan Björklund, partiledare för Liberalerna och Gulan Avci, ordförande för Liberala Kvinnor, som skrivit om hur de anser att Sverige bör agera mot hedersrelaterat våld och förtryck.
De vill i sin skuggbudget skjuta till en halv miljard kronor för att sätta in insatser på olika fronter, vilket jag tycker är välkommet. Regeringen har nyligen presenterat sina satsningar mot mäns våld mot kvinnor, men i de här satsningarna synliggörs inte hedersvåldet specifikt vilket det borde göra. Dessutom är det också viktigt att tänka på att även män kan utsättas för våld i relation och hedersvåld.
För det första så vill man öka kunskapen om just hedersvåld och förtryck. Något som jag anser är mycket viktigt också. Alla som kommer i kontakt med dessa brottsoffer ska också veta vad det handlar om, samt vart de kan vända sig för att personen ska få bästa möjliga stöd och hjälp. Fast kunskapsnivån behöver inte bara höjas inom olika myndigheter och inom skolans värld, utan också bland allmänheten. Genom olika artiklar i tidningarna, intressanta program på TV med mera så kan gemene man också lära sig mer om vad just hedersförtryck är. Ju mer man kan om ämnet desto mer uppmärksam kommer man också att bli på de människor som finns i ens närhet i form av grannar, arbetskamrater med flera. Det här är ett samhällsproblem och då tror jag att vi når bäst resultat att hjälpa de drabbade om allmänheten också är informerade så de törs rycka in och hjälpa till i de fall som det behövs. Att grannen vågar göra en anmälan och berätta vad hen misstänker händer kan vara det som gör en livsavgörande skillnad i någon annans liv.
Man vill också införa en permanent nationell samordning, vilket jag tycker är en förutsättning för att arbetet inom just det här området ska kunna gå framåt. Istället vill regeringen lägga frågor om hedersförtryck på en ny jämställdhetsmyndighet.
Inför en Lex Fadime, fortsätter Björklund och Avci sin debattartikel med. De menar att strängare straff bör utdömas om motivet är hedersrelaterat. Själv anser jag att det är viktigt att man får gärningsmännen lagförda. Vi fick en ny lagstiftning 1 juli, 2014, som ska stärka skyddet mot tvångs- och/eller barnäktenskap. Första domen kom i somras, alltså två år senare. Är det på allvar så att inga liknande brott begåtts i Sverige under två år, eller kan det vara så att hela rättsväsendet behöver betydligt bättre utbildning angående hedersvåld för att det ska kunna leda fram till en rättslig prövning? Vi kan stifta hur många lagar vi vill, men så länge rättssystemet inte har kunskaperna i ämnet så kommer det heller inte leda framåt tror jag.
Björklund och Avci hade fler förslag på hur man skulle kunna jobba med frågan om bara pengar avsattes till det. De flesta förslagen var riktigt bra och jag uppskattar att de även räknat in ideella sektorn här. Vi jobbar mycket i det fördolda, ofta utan några större ekonomiska medel. Egentligen märks inte vårt arbete så bra utåt alla gånger, men om vi skulle lägga ner våra arbeten så skulle det bli mycket märkbart.
Mia