Måndag morgon och jag börjar som vanligt dagen med att läsa Aftonbladet och Expressen till morgonkaffet. Lite senare, till frukosten, läser jag även Norrköpings tidningar och Folkbladet.
Visserligen kan jag väl inte påstå att jag läser så noga, utan scrollar lite i flödet och går in på de rubriker som jag tycker är intressant, men det finns en sak som jag reagerar över varje dag och det är hur mycket brott som sker i vårt samhälle och som tidningarna skriver om. Då ska man också komma ihåg att det bara är en bråkdel som kommer med i media och som vi läsare får vetskap om.
Bara under tidig morgon kunde jag läsa i de bägge kvällstidningarna om att en man blivit skjuten i Eskilstuna, en17-åring har blivit skjuten och inlåst i ett förråd, en detonation av sprängämnen i Vagnhärad, man häktad för rån och våldtäkt mot ung kvinna, brutal serievåldtäktsman inför rätta, män torterade Anton och vill nu ha mildare dom. Det här är bara ett axplock av vad som stod att läsa i Aftonbladet och Expressen imorse. Några timmar senare satte jag mig tillrätta framför datorn för att läsa de lokala medierna när jag åt frukost. Samma sak väntade här. Barn misstänkta för storbrand, dödshotade sin mor vid julfirandet, prejade kvinna och man i bil, polisen letar efter olyckssmitare, nakenonanist på spårvagnen dömd, byxlös man slog på spårvagn. Det var ett axplock av rubrikerna den här morgonen. Fler lär det komma under dagen och tyvärr så kommer de positiva nyheterna vara lätträknade.
Vart är vi på väg när vi varje dag möts av liknande rubriker. För bara några år sedan väckte en skottlossning stor medial uppmärksamhet, idag tänker nog de flesta att det bara är ytterligare en i raden och hoppas på att den inte skett i deras närområde. Nästan dagligen läser man om våldtäkter och människor som misshandlas oprovocerat. Förr kändes det ändå tryggt att gå ute under dygnets ljusa timmar, idag har man förstått att det kan hända precis när som helst och att det till och med kan finnas folk i närheten som inte ingriper. Det är ytterligare en sak som jag funderat på, just civilkurage. Är det så att vi blivit avtrubbade av allt våld vi läser eller ser på TV om? Eller är vi rädda för att själva bli skadade och av den anledningen inte griper in? Fast nog kan man väl ändå ta fram sin mobil och larma polisen om man blir vittne till något sådant? De allra flesta har ju mobil idag och även om batteriet är slut så går det alltid att ringa 112. Kanske är man rädd för att lägga sig i och behöva vittna i domstolen om det skulle gå så långt? Även här finns det hjälp att få om man är orolig, men framför allt så kan det behövas information över lag så att fler vågar berätta och vittna om händelser de kommit i kontakt med.
Det finns så många frågor och så få svar. Ett är däremot säkert och det är att de rubriker som möter mig till morgonkaffet är sällan särskilt positiva eller upplyftande. Särskilt när man tänker på alla brottsoffer som finns inblandade bakom rubrikerna också. Så många liv som påverkas och i de flesta fall utan någon som helst godtagbar anledning.
Är du utsatt för brott, vittne eller anhörig? Hos oss får du kostnadsfritt stöd, information och möjlighet till personliga möten. Ring 011-10 28 89 eller maila: boj.norrkoping@telia.com